En viktig förutsättning för tillgängligheten till och sammanhållningen i Öresundsregionen är en väl utbyggd infrastruktur. För företagen betyder det att varor och tjänster kan distribueras snabbt och effektivt. Och för medborgarna betyder det större frihet att välja mellan olika arbetsplatser och var man vill bo.

En flygplats totala internationella flygtrafik, antal rutter och frekvens, är en indikator på en stads tillgänglighet oavsett om trafiken har själva staden som destination eller är transittrafik. Vare sig det handlar om att locka internationella investeringar, turism eller högutbildad arbetskraft är det alltså av avgörande betydelse för Öresundsregionens konkurrenskraft och utveckling att det finns ett väl utbyggt linjenät av internationella flygförbindelser till och från Köpenhams Flygplats och en väl fungerande infrastruktur.

Men de interkontinentala linjerna koncentreras mer och mer till färre eller större knutpunkter (hubs) och stora megahubs i Amsterdam, Frankfurt, München, London och Paris utmanar Köpenhamns position som hub. Köpenhamns Flygplats upplever emellertid också hård konkurrens från städer som Hamburg, Stockholm, Oslo, Reykjavik och Helsingfors, som alla satsar stenhårt på att erövra marknadsandelar. På sikt utgör dessutom Berlin ett hot där en storflygplats kommer att stå klar i slutet av 2013 med en årlig kapacitet på upp till 27 miljoner passagerare.

Under 2008 passerade 21,5 miljoner passagerare genom Köpenhamn; som jämförelse passerade 19,3 miljoner passagerare genom Oslo och 18,2 miljoner genom Stockholm samma år. Köpenhamns Flygplats hade visserligen det största antalet passagerare någonsin under 2011, men spannet mellan de tre flygplatserna har under perioden 2008-2011 minskat något: Köpenhamn hade under 2011 22,7 miljoner passagerare, Oslo 21,7 och Stockholm 19,1. Stockholm och Oslo har alltså en högre ökningstakt än Köpenhamn och tar in på Köpenhamns position som ledande skandinavisk flygplatshub.

Andelen lågpristrafik (LCC) ökar snabbt. Från att under 2000 utgöra omkring 3 procent av den totala trafiken har den under perioden 2000-2011 ökat till att utgöra omkring 18 procent, vilket motsvarar drygt fyra miljoner passagerare årligen. Lågprisbolaget easyJet är i dag flygplatsens tredje största flygbolag.

Lågprisbolagen medverkar till att skapa den viktiga tillgängligheten, framför allt från europeiska marknader, eftersom många affärsmän väljer det billigaste alternativen när de reser inom Europa. Samtidigt medverkar lågprisbolagen till att öka konkurrensen mellan flygbolagen avsevärt eftersom de har en annan kostnadsbas än de traditionella nätverksbolagen.

Flera LCC-linjer betyder alltså fler och billigare alternativ för de passagerare som reser point-to-point i Europa. De traditionella flygbolagen får det med andra ord svårare att fylla sina flygplan på så kallade feeder-linjer1 när de flyger i direkt konkurrens med lågprisbolagen, eftersom de potentiellt förlorar point-to-point-trafiken2, som medverkar till att garantera linjen. Därmed riskerar de att få minska antalet avgångar på dessa linjer. Köpenhamns position som flygtrafikhub riskerar därmed att urholkas om feeder-trafiken till de interkontinentala linjerna urholkas ytterligare.

Samtidigt med det ökande antalet LCC-linjer har andelen transfertrafik  minskat. Under 2005 utgjorde den totala transfertrafiken 33,4 procent av det totala antalet international departing passengers (IDP); denna siffra har under 2011 minskat till 22 procent, ett fall med 11,4 procentenheter.